Hej bloggen!!!

Idag känns det bättre i min deppighet, igår måndag var jag väldigt LÅG och kände mej sååå

jäkla under isen som man kan känna sej..det känns skönt att inte var såå gråtmild hela dagen..

Jag vill ju tro att det skall bli bättre för en inbiten OPTIMIST är jag och har alltid varit...

Mitt bästa uttryck är ju.: ALLTING ORDNAR SIG..  .

Jag skulle ha svar på om jag gör det rätta att förlåta en gång till och om han då som han har börjat med

gå till AA, och till psykologen 1 ggn i veckan...då kanske det finns hopp. Tills dess kanske jag få

hålla ut...men något svar på det får jag bara av mig själv...?????  

Jag har haft sååå svårt denna gång att förlåta och släppa sorgen över sveket och tilliten som försvunnit

helt...det tar tid att jobba upp det på nytt om den någonsin kommer tillbaka men det kanske man kan

leva med ...det bleknar väl och suddas ut MEN DET FÅR INTE BLI  ETT NYTT BAKSLAG.....  

Jag vill ju känna mej glad och njuta av livet som pensionär , genom att jobba lite då och då

och vara ledig och känna mej tillfreds....

Jag tror att han har fattat att jag mår jäkligt dåligt av detta bakslag och svek för han har sett hur LÅG 

jag har varit och vi har inte pratat nåt med varandra för han har ju en låsning när det gäller att prata

ut...det nämnde han för psykologen igår och jag hoppas på att han får en KBT-terapi som jag tror

är det han behöver. Jag sa det till honom igår, och jag tror han fattar vad det innebär, men då måste

han också öppna sej för psykologen och inte säga att han mår bra jämt...hoppet är det enda som

finns kvar... 

Well well, idag skall jag in och jobba ett jourpass på Heddan.. 15.30-22 - sover-- och så slutar jag 12.00

imorgon...det skall bli nice, det blir den 3-dje tisdagen jag jobbar med nästa tisdag den 13-de LUCIA ,

13-21, sen så jobbar jag annandagen 12-18. Det blir mycket kosing x-tra i januarilönen  

Nog för idag, tack för idag...

Ha det bäst

Moa