Jag säger då det, VILKEN HELG...fy fan säger jag.

Blir man inte tokig på att jobba med sådana sjuka människor så är det undrens tider nu.

Hmmmm så jobbigt det har varit i denna helg...det går inte att förklara för några som inte har jobbat eller jobbar med ADHD, autistiska människor. Det går dagar då det går galant inga som helst problem men så kommer dom in i skov som blir helt hopplösa att få bukt med, så vi får pussla med personalfrågan och extra vak och vise versa. Extra medicinering så att dom andra som bor på gruppbostaden skall ha en sportslig chans att få komma till tals med sina behov och önskemål....ja listan kan bli lång om detta fenomen hjärnspöken som krånglar. Stackars människor för det är ju i grund och botten dom som har dessa sjukdomar som LIDER  mest och mår mest dåligt, för vi personal kan ju eventuellt koppla av när vi är lediga. Men det är lite svårt att koppla av för man funderar ju lite granna ändå hur det kan vara när man kommer tillbaka efter någon eller några dagars ledigt. Det blir som en ångest man vill ju inte må så dåligt att man inte kan göra ett bra jobb för alla andra på GB. knepigt värre är det det går inte att komma ifrån.

Nåväl imorron skall gubben och jag åka iväg på en dygnskryssning till Åland, där skall vi käka och dricka gott och dansa till Leif Kronslunds orkester. Det skall bli skönt med lite avkoppling och miljöombyte efter denna förfärliga pärs. Fyyyyy för den lede

Nu så känner jag mej så trött och min gubbe känner nog likadant för han har suttit i en taxi-bil i 12 timmar idag och tjänat ihop lite mer kosing till vår efterlängtade Thailandsresa i mars....troligtvis...

Vi hörs om nån dag och då skall jag tala om hur det var på Ålandsbåten Cinderella...

Må så gott

Moa